Hervards helvete blogg.se

Nu har det gått en vecka sedan jag kom hem från sjukhuset. Allt har gått bra. Förutom ett missöde med min lilla stomi. Har kommit på att jag inte kan äta som jag gjorde förut. Förut har jag ätit ganska sent på kvällen men det betyder att min tarm arbetar ganska hårt när jag gått och lagt mig. Det ledde till att påsen blev full på natten och den kan inte rymma hr mycket som helst, vilket ledde till byte av sängkläder mitt i natten. Inte direkt kul, men nu har jag ändrat mina vanor och äter tidigare på kvällen. Man lär så länge som man lever heter det ju.

 

Igår var jag på återbesök i Västerås efter operationen. Fick både bra och dåliga nyheter.

 

Fanskapet i magen är cancer. Och jag har en metastas i levern. Och de har hittat något i skarven mellan tunn- och tjocktarmen. Mindre kul nyheter. Men... Det är BARA en metastas i levern och de kommer att bränna bort den, så kallad ablation. Det kommer att ske i Uppsala inom 2-3 veckor.

Därefter blir det operation av tarmen. Och då kommer de att ta bort både tumören i tjocktarmen och det som finns i skarven av tunn- och tjocktarm. Därefter kommer det att bli cellgifter. Läkaren sa att dom här behandlingarna är BOTANDE. 

 

Jag vet inte om jag förtränger faran med cancer och att det kommer en jättesmäll senare när slanten trillar ner. Men jag tror inte det. Jag känner att det här kommer att bli bra och att jag kommer att bli helt frisk. Jag kommer att göra ALLT för att fixa det här.

 

En sak som jag kommer att göra är att träna. Om jag tränar så är jag bättre rustad för vad som kommer att hända under den här resan. En kropp som är i bra skick klarar motgångar bättre. Och dessutom kommer jag att må bra generellt. Enligt Anders Hansen, läkare och psykiatriker, så ger motion samma effekt som "lyckopiller". Därför är det så viktigt att motionera när man har "gått in i väggen". 

 

Ut och ta en promenad och var rädda om varandra.

Puss, kram och nyp i stjärten.