Hervards helvete blogg.se

 

Jaha mina vänner. Nu har jag kommit ut på andra sidan om krukväxten. Så skönt. Enligt läkaren så gick allt bra. Tumören var väl sammanhållen så det var lätt att ta ut den. Sedan tog dom äggstockar och äggledare också, Men som jag har sagt tidigare dom har jag ingen användning av. Och till min stora glädje så hade läkaren fotograferat under operationen så jag har sett krukväxten på bild. 😁 Och hon berättade att tumören var i storlek som en fotboll. Inte konstigt att man inte hade någon matlust. Och till er som inte tycker om äckliga bilder så kommer krukväxten att dyka upp i bloggen i framtiden. 

 

Efter operationen mådde jag oförskämt bra. Inte ont förutom när jag skulle vända mig i sängen. Det är ju inte heller så konstigt när dom öppnade från behå-kanten till kejsarsnittärret. Tydligen brukar man vara kvar i Uppsala 7-10 dagar för att se eventuella komplikationer och sen till hemsjukhuset. Jag fick åka Jumbolans till Västerås redan på fredagen. 4 dagar efter operation. Blev kvar i Västerås under helgen och på måndagen (1 vecka efter operationen) fick jag åka hem. Och det har fungerat bra. Jag behöver bara ta lite mer tid på mig att göra saker så att jag inte anstränger såret. Nu har jag en gördel som ska sitta på dygnet runt i 6 veckor som stöd för magen och sen ytterligare 6 veckor dagtid. Och inte förglömma supersexiga stödstrumpor. 

 

Jag mår kroppsligt bra och har slutat med morfintabletterna och klarar mig med alvedon då och då. Huvvudet är lite värre. Min klippa under det här året berättade att han hade tänkt göra slut redan för ett år sedan men så blev jag ju sjuk. Han har varit ihop med mig i ett år för att han tyckte synd om mig. Mindre kul att höra och desto svårare att bearbeta. Jag har varit ett jävla socialprojekt. Alla planer vi hade gjort upp var tydligen bara ett spel för galleriet "mig". Att få höra det här är värre än båda mina cancerdiagnoser. Någon som jag har litat på till 1000 % och släppt ända in till mitt hjärta har inte ryggrad nog att vara ärlig. Det tar jävligt hårt.

 

Men som alltid så kan man lära sig av alla situationer man hamnar i. Jag kommer att vara oerhört försiktig med vem jag släpper nära mig. Om jag överjuvudtaget kommer att göra det. Och nu är jag mer än någonsin bestämd på att verkligen klara mig själv och inte bli beroende av någon igen. Som tur var hade jag min lägenhet kvar under våra 6 år tillsammans. Det hade inte varit kul att leta lägenhet samtidigt som man får en cancerdiagnos och blir opererad.nSå ett gott råd till alla tjejer där ute. Bli aldrig beroende av en partner. Se alltid till att ni klarar er om det skulle ta slut. För det kan det göra när man minst anar. 

 

Men det som har varit har varit. Nu är det nya tag som gäller. Och bara för min egen skull. Vart vägen tar vägen vet man inte men det är bättre att följa vägen än att stå still på samma ställe och trampa. 

 

Puss, Kram och Nyp i Stjärten mina vänner och alla adnra som jag känner.

 

PS/ Kom ihåg lite vardagsmotion.